Dreams are meant for sleeping - Del 16

Jag visste inte vad jag skulle säga, det var svårt att ta emot komplimanger som denna. För att byta ämne kom jag att tänka på den där rundturen.
"How about that tour now?"
"Yes, please."


Köket hade han ju redan sett, eftersom det var där vi hade vräkt i oss pizzan, så vi startade med vardagsrummet. Harry såg sig förundrat och intresserat runt i varje rum. Som avslutning visade jag Harry mitt rum. Han klev över tröskeln, gjorde en långsam 360 för att inte missa något, och sen la han sig på... Min säng?
"Haha Harry what?"
"I'm tired."
Harry putade gulligt ut med läppen och slog lätt på madrassen, han ville att jag skulle komma och sätta mig brevid. Det gjorde jag och precis när jag kom i kontakt med sängen la han sig ner på rygg istället.
"Are you gonna fall asleep now?" Frågade jag.
"No I just want to lie down. I don't have the energy to sit straight up."
"But you just ate like half a pizza!"
"Yeah but, I don't want to sit up."
"Okay lazy pants."
"You take that back!"
Nu fick jag fart på Harry! Han satte sig nämligen upp och åh nej, han började kittla mig! Jag stod inte ut med att bli kittlad! Jag är så kittlig så det finns inte!
"Ha-Ha-Harry stooop! I CAN'T BREATHE HAHAHA STOOOOP!"
"Only if you take that back!!!"
"Never!"
Han kittlade mig så mycket att jag inte fick någon luft. Jag bara låg och skrattade och försökte få fram ord, vilket inte gick så bra. Jag sparkade honom nästan i sidan flera gånger. Nu låg vi båda ner på sängen och plötsligt dunsade vi ner på golvet.
"AOUH!"
"Haha this is like the first time we met."
Harry hade slutat kittla mig och nu tittade han mig djupt i ögonen. Han hade ju rätt, det här var som första gången vi träffades. Han låg underst och jag hade hamnat ovanpå honom. Snacka om deja vu! Men den här gången skämdes jag åtminstone inte ihjäl. Det var bara roligt och istället för att raskt ställa mig upp låg jag kvar på hans bröstkorg och såg tillbaka in i hans ögon. Vi var varma och svettiga efter kittelkriget, och jag ville inte resa mig. Så vi låg kvar tills...
"Hallå vi är hemma!"
Åh nej. Mamma, pappa och Anton hade kommit tillbaka. Vilken tajming. Nu reste jag mig upp och jag hjälpte även Harry upp på benen.
"Stay here." Viskade jag till Harry.
Jag öppnade dörren bara tillräckligt för att jag skulle kunna slinka igenom.
"Heeej mamma! Hej pappa! Åh Anton vad har du med dig då?"
Anton höll i en brandbil som båda blinkade, tutade och hade snurrande hjul, det var som en riktigt brandbil, fast i miniformat. Anton såg mycket stolt ut över sin leksak.
"Fiiin?" Sa Anton och storlog mot mig.
"Jättefin Anton!"
Jag böjde mig ner för att få en kram, men Anton hade bråttom och ville leka med sin leksak. Han sprang förbi mig och jag vände mig om för att skrika "diss!" efter honom. Inte för han förstod ordet, han var två så jag kunde säga det utan att han fattade ett dugg. Men när jag snurrat runt såg jag hur han var på väg in i mitt rum.
"Anton nej det där är MITT rum!"
Harry satt ju där inne. Jag hade inte tänkt att mamma och pappa skulle få veta såhär! Det kändes konstigt att de skulle hitta en random kille de aldrig träffat förut i mitt rum liksom! Jag satte fart efter min lillebror.

Kommentarer
Postat av: Anonym

as bra meer!! :D

2011-12-25 @ 13:35:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0