Dreams are meant for sleeping - Del 20
"Hey Emma! Haven't heard from you all weekend! Something interesting happen?"
"You have no idea Alli. I'll tell you in math, 'cause we start now. Come on we don't wanna be late!"
Jag tog tag i Allis arm och fick henne att springa med mig genom korridorerna så vi skulle hinna, för de där minutrarna jag hade till godo, ja de försvann snabbt när jag pratade med Alli.
"So, do you know about this band called One Direction?" Viskade jag till Alli.
"You haven't heard of One Direction?!" Hon såg helt handfallen ut.
"No, should I?"
"Um, YEAH! They're only like the most talked about boyband right now!"
"Really? I need to check that." Jag drog fram min telefon och googlade 'One Direction'.
"Woops... I think you're right." Jag hade fått hur många träffar som helst.
Var jag helt efter i den moderna världen, hur kunde jag INTE ha hört talas om One Direction? Enligt google-resultaten verkade de ju nästan kändare än självaste Micheal Jackson.
"I told you so! Now why do you ask me about One Direction?"
"Eeh, I wish I could tell you now, but I really really can't, you would flip."
"Why what would make me flip!? Tell me Emma!"
Jag viskade i hennes öra, när jag var färdig kunde hennes ansikte lika gärna vara uthugget ur sten.
"YOU SAID WHAT?!"
Alla vände sig om och glodde på oss, eftersom Alli skrikit de där ordet rakt ut.
"Schhh Alli!"
Jag såg alla blickar stirra sönder oss och jag försökte gömma mig bakom mina matteböcker, ett ganska meningslöst drag.
"You want to share something with your classmates Alli?" Undrade matteläraren och såg sur ut.
"Um no, no I don't!" Svarade Alli desperat.
"But we want to hear." Läraren var förbannad nu.
"I said no, respect my privacy please!"
Klassen började småfnissa, de visste att Alli hade vunnit. Min lärare, Mr. Cooper visste också att han blivit besegrad. Han vände sig mot tavlan och fortsatte skriva upp de avancerade ekvationer vi höll på att arbeta med.
"Told you you would flip."
"Of course I flipped! How can you not after hearing that!"
"How about I follow you home after school and we can talk more then."
"Sounds good."
Resten av matten satt vi tysta och "löste" ekvationerna. Matte var inte mitt bästa ämne. Dessutom hade jag bara Harry i tankarna. När jag försökte klura ut en uppgift flöt alla siffror bara ihop, det var hopplöst. Till slut ringde klockan äntligen ut och jag lämnade klassrummet fortare än kvickt med Alli i hälarna. Resten av skoldagen gick så långsamt, jag trodde aldrig den skulle ta slut. När sista lektionen var över skyndade jag och Alli hem till henne. Hon bodde bara minuter från skolan så det gick fort. Väl hemma slängde vi av skorna och stängde in oss på hennes rum.
"I have thousands of questions for you Em."
"Bring it!"
"You have no idea Alli. I'll tell you in math, 'cause we start now. Come on we don't wanna be late!"
Jag tog tag i Allis arm och fick henne att springa med mig genom korridorerna så vi skulle hinna, för de där minutrarna jag hade till godo, ja de försvann snabbt när jag pratade med Alli.
"So, do you know about this band called One Direction?" Viskade jag till Alli.
"You haven't heard of One Direction?!" Hon såg helt handfallen ut.
"No, should I?"
"Um, YEAH! They're only like the most talked about boyband right now!"
"Really? I need to check that." Jag drog fram min telefon och googlade 'One Direction'.
"Woops... I think you're right." Jag hade fått hur många träffar som helst.
Var jag helt efter i den moderna världen, hur kunde jag INTE ha hört talas om One Direction? Enligt google-resultaten verkade de ju nästan kändare än självaste Micheal Jackson.
"I told you so! Now why do you ask me about One Direction?"
"Eeh, I wish I could tell you now, but I really really can't, you would flip."
"Why what would make me flip!? Tell me Emma!"
Jag viskade i hennes öra, när jag var färdig kunde hennes ansikte lika gärna vara uthugget ur sten.
"YOU SAID WHAT?!"
Alla vände sig om och glodde på oss, eftersom Alli skrikit de där ordet rakt ut.
"Schhh Alli!"
Jag såg alla blickar stirra sönder oss och jag försökte gömma mig bakom mina matteböcker, ett ganska meningslöst drag.
"You want to share something with your classmates Alli?" Undrade matteläraren och såg sur ut.
"Um no, no I don't!" Svarade Alli desperat.
"But we want to hear." Läraren var förbannad nu.
"I said no, respect my privacy please!"
Klassen började småfnissa, de visste att Alli hade vunnit. Min lärare, Mr. Cooper visste också att han blivit besegrad. Han vände sig mot tavlan och fortsatte skriva upp de avancerade ekvationer vi höll på att arbeta med.
"Told you you would flip."
"Of course I flipped! How can you not after hearing that!"
"How about I follow you home after school and we can talk more then."
"Sounds good."
Resten av matten satt vi tysta och "löste" ekvationerna. Matte var inte mitt bästa ämne. Dessutom hade jag bara Harry i tankarna. När jag försökte klura ut en uppgift flöt alla siffror bara ihop, det var hopplöst. Till slut ringde klockan äntligen ut och jag lämnade klassrummet fortare än kvickt med Alli i hälarna. Resten av skoldagen gick så långsamt, jag trodde aldrig den skulle ta slut. När sista lektionen var över skyndade jag och Alli hem till henne. Hon bodde bara minuter från skolan så det gick fort. Väl hemma slängde vi av skorna och stängde in oss på hennes rum.
"I have thousands of questions for you Em."
"Bring it!"
Kommentarer
Trackback
