morethanthis

Hon bodde bara minuter från skolan så det gick fort. Väl hemma slängde vi av skorna och stängde in oss på hennes rum.

"I have thousands of questions for you Em."
"Bring it!"

---

"Okay let me see if I get this straight..." Alli såg förvirrad ut.
"Yeees Alli I tell you the guy I hit with my bike is famous. Who knew right?"
"And it's Harry Styles. Harry Styles from One Direction! I can't belive this. Oh you know what I just thought? What if there had been any journalists or fans when you ran him over!" Alli började skratta hysteriskt.
"That would not been funny! STOP LAUGHING! I'm leaving!"
"No... No Em don't... Don't go..."
Alli försökte få fram ord medan hon skrattade. Då började jag skratta åt henne istället. Efter en stund hade vi lugnat ner oss, och Alli hade flera frågor på lager.

"So how are you gonna handle the whole thing with him not telling you about it?"
"I'm meeting him in the school parkinglot tomorrow... Oh no! I can't do that!"
"Why no... Oh. That's right. He's famous."
"YEAH. Everyone would see him and there will be chaos. I have to call him! Why didn't he protest when I suggested the parking lot? Is he crazy!?"
Jag var snabb på att dra fram telefonen och ringde till honom.
"Damn he's not picking up!"
"That's not good."
"At least I have until tomorrow to get hold of him."
"That IS good!"
"Haha Alli. Your vocabulary is just A+."
"I know right?"
"I'm hungry. Do you have anything in the fridge?"
Jag vet inte varför jag ställde frågan för hemma hos Alli brukade jag ändå bara gå till kylen och kolla, villket jag gjorde idag också. Det såg ganska tomt ut.
"Mom haven't shopped this week yet."
"So then what?"
"I have a bag of potatochips stored under the pile of clothes in my room..."
"Works for me!"
Så jag sprang tillbaka till Allis rum och började rota i den enorma klädhögen som låg mitt på golvet. Alli kom strax efter och hjälpte till att leta.
"Where is it? This pile is HUGE!"
"I know I should probably tidy it up soon."
"I found it!"
Min hand höll nu i en påse grillchips. Jag försökte öppna den men det gick inget vidare.
"You suck Em."
"No I don't, wait just a little..."
POOF och så låg det chips över hela golvet. Jag kanske sög ändå.
"Eeh... Sorry Alli. Guess we have to eat of the floor."
"Euw. Luckily most chips landed on my pile of clothes. They are clean so that's fine."
Vi började båda samla chipsen av klädhögen och snart var den så gott som ren igen. Vi mumsade i oss chipsen och jag kände hungern dämpas lite efter varje chips.

"Oh, I gotta get home now."
"Okay I'll see you tomorrow at school!"
Alli kramade mig hej då vid dörren. Jag kände inte för att gå i drygt en halvtimme för att komma hem, så jag hoppade på en dubbeldäckare. Trots att jag bott i London i ett år nu tyckte jag fortfarande att dubbeldäckarna var häftiga. Precis som ett litet barn skulle jag alltid sitta på den övre våningen, bara för att.