morethanthis

Jag såg hur Liam andades ut. Sötnos! Jag kunde direkt avgöra att han var "pappan" i gruppen, omtänksam och beskyddande. Zayn var den lite tysta och mystiska, han hade inte sagt så mycket. Niall var den högljudda och glada, han skrattade oavbrutet. Louis var den roliga och kom alltid med kvicka kommentarer och Harry var... Han var mitt allt.

---

"YES I WIN!"
"No no no, I WIN!"
"YOU ARE BOTH LOSERS I WIN!"
Killarna och jag skrek på varandra som galningar. Vi satt alla sex ihopklämda i deras soffa och spelade tv-spel. För att vara tjej var jag inte så pjåkig. Jag hade två killkusiner i min egen ålder som älskade tv-spel så jag hade lärt mig mycket av dem. Killarna verkade imponerade av mina skills. Efter några timmar valde vi att sätta på en film istället. Louis erbjöd sig att välja en film, och vi gick alla med på det, vi orkade inte bry oss så mycket om vilken film det var.
Toppen. Två minuter in i filmen inser jag att Louis valt en skräckis. Jag kurade mig tätt intill Harry. Jag var inte överdrivet rätt för skräckfilmer, men jag passade på att använda det som ursäkt att vara nära Harry. Vi hade bara känt varandra i knappt en vecka, men jag kan inte ljuga jag var kär. Så kär att det kändes som att jag svävade på moln hela dagarna. Jag hoppades innerligt att Harry kände likadant. Harry lekte med mitt hår och jag rös. Så underbart det var.

"DO NOT OPEN THE DOOR YOU MORON!"
Liam skrek på filmkaraktären i ett hopplöst försök att få henne att inte öppna dörren. Han höll handerna framför ögonen men de var utspretade så att han kunde se iallafall.
"Liam you coward, it's just a movie!" Zayn skrattade.
"But she knows there's someone in the closet and she STILL OPENS THE DOOR!"
"That's the point Liam. If she leaves the closet unopened, there wouldn't be much happening in the movie. I'm going to the bathroom." Zayn lämnade rummet.
Ingen svarade för alla var inne i filmen. Vi väntade spänt på att tjejen skulle öppna garderobsdörren och mördaren skulle hoppa fram och döda henne eller nåt. Vi satt alla som på nålar. Jag tryckte mig hårdare mot Harry som höll om mig med sina armar, men jag höll fortfarande ögonen på tv-skärmen. Plötsligt ser jag något i ögonvrån. Jag vänder huvudet långsamt för att kolla vad det är, och upptäcker Zayn som står och hyssjar mot mig i änden av rummet. Jag ser hur han försiktigt smyger fram, och hukar sig vid platsen bakom soffan där Liam satt med händerna i ansiktet. Han reser sig långsamt upp och formar händerna till två klor. Jag kväver en fnissattack och jag väntar förväntansfullt på att Zayn ska göra sitt drag.
"BOO!"
*PAOW*
Liam hade blivit så rädd att han hoppat rakt upp och slagit Zayn i ansiktet.
"Oh my god I'm so sorry man! Don't do that!" Liam bad om ursäkt tusen gånger om och blåste desperat på Zayns kind.
"Hahaha It's okay Liam you should have seen the look on your face!"
"Not funny Zayn! Not funny."