morethanthis

Efter att ha pratat och skrattat tillsammans med Alli i ett par timmar var det dags att dra sig hemåt.
"Bye now! See you in school tomorrow! Only a few weeks left then we get summer break! We can do this!"
"Yeah just got to hold out a little bit longer. See ya!"

---

 

Jag klev över trösklen och Alli stängde dörren efter mig. Jag skuttade ner alla de 32 trappstegen som gick upp till huset och vandrade upp längs gatan för att komma till tunnelbanan. Det var det snabbaste sättet hem och jag kände mig rätt trött, så jag ville bara hem fortast möjligt. Jag ploppade in hörlurarna i öronen smådansade för mig själv när ingen såg medan jag gick. Tunnelbanan var punktlig och jag klev över det lilla gapet mellan vagnen och plattformen och vagnen var i princip tom. Jag tittade ner i min Ipod för att jag skulle byta låt och utan att tänka mig för satte jag mig ner på ett tomt säte. Trodde jag.
"Well okaaay..."
Jag insåg just vad jag hade gjort. Jag reste mig upp snabbare än en nytankad racerbil och vände mig hastigt om för att be om ursäkt.
"Oh! I’m sorry I wasn’t loo-"
Jag tystnade mitt i meningen när jag såg vem jag satt mig på. Det där leendet och de gröna ögonen gick då inte att ta miste på.
"You again? Emma right? What are the odds?!"
Jag kände ansiktet blossa upp i en knallröd ton.
"I don’t even have your number yet, but yeah feel free to sit on my lap if you want to."
"Why do I always do this?"
Harry sprack upp i ett leende som fick hela min värld att vändas upp och ner. Jag tror att ödet försöker säga mig något. Kanske att jag borde bli lesbisk? Vad annars liksom jag gör ju bort mig varenda gång jag stöter på den här killen.
"Maybe you just can’t resist me." Sa Harry och såg mig i ögonen.
"Yeah you’re right. You got me."
"Haha. Well. Just to be sure to be prepared for future accidents, like if you decide to hit me with a car next time we bump in to each other. Maybe I can have your number and we call it a date? If I know when we’ll meet up next time, I can bring a helmet."
Herre min gud. Han frågar efter mitt nummer! Glöm det där jag sa om att ansluta mig till den andra sidan!
"I’m usually not this easy, but hand over your phone."
Smilgroparna poppade fram i hans ansikte och jag dog. Handen grävde sig ner i högra fickan och drog upp en Iphone.