morethanthis

Alla dessa tankar rusade genom mitt huvud när jag trampade hem på min cykel. Jag hade vänt om och cyklat tillbaka samma väg som jag kom ifrån så jag var säker på att hitta hem. Cyklen var hel iallafall. Alltid något. Men nu förbannade jag mig själv för att jag var en sådan fegis.

"Du skulle behöva en pojkvän. Han var definitivt pojkvänsmaterial. Söt, sinne för humor, tycker JAG är rolig, fantastiskt leende... Nu när jag tänker efter hade han ju smilgropar också. Smilgropar! Kunde han vara mer perfekt?"
Jag avslutade meningen och la tillbaka dagboken tryggt under kudden. Jag såg alltid till att byta mina egna sängkläder, så ingen skulle hitta den. Jag skulle dö om någon hittade min dagbok. Under fyra års tid har jag anförtrott mina allra hemligaste tankar i den här lilla boken. Om någon skulle få tag på den... Jag skulle hellre se himlen falla ner.
"Jag sticker nu!" Jag ropade till mamma i köket, hon svarade och jag stängde och låste dörren efter mig. Jag skulle till min bästa kompis, Alli. Vi har bara känt varandra knappt ett år men det känns som att vi känt varandra så mycket längre. Jag är relativt nyinflyttad förstår du. För ett år sedan, då gick jag i 9:an, fick pappa ett jobberbjudande här i London, så jag, mamma och min lillebror Anton fick snällt följa med och lämna Sverige bakom oss. Ja du hörde rätt, Sverige. Jag kan inte fatta att jag äntligen fick lämna det där kalla oberäkneliga landet och flytta till London! Det var ledsamt att lämna mina vänner, men jag håller kontakten över telefon och internet så det funkar. Men jag har fått nya vänner här, och Alli är min allra bästa.

"Alliiiiii! Open the doooor!" Jag stod och bankade på hennes ytterdörr. Jag visste att hon var ensam hemma, annars hade jag aldrig stått här ute och gormat som en apa. Jag hörde springande fotsteg i trappan, jag vet hur stressad Alli blir när någon väntar vid dörren. Jag skrattade för mig själv innan jag nästan fick dörren i ansiktet.
"Emma! Finally I thought you were lost or something!"
"Ahaha no, the tube was late so..."
"Aaa."
Alli lät sådär som om hon just fått en snilleblixt. Jag skrattade till och gav henne en kram samtidigt som jag försökte ta av mig ena skon.
"You know you don’t have to do everything at the same time."
"I’m a girl Alli! We are supposed to be able to do two things at the same time."

"It’s something you are not telling me Emma. I can see it on that cheeky smile of yours!"
Jag kom tillbaka från mina tankar. Vi satt i Allis rum på hennes säng. Hon betraktade mig och log finurligt. Jag förberedde mig på att berätta hela historien...
"Do you get what I’m saying? I FREAKIN’ HIT HIM WITH MY BIKE! Oh my gosh. Why does this happen to me?"
"Hahaha that’s so typical you. I think you're exaggerating. It’s not that bad. Based on what you’re telling me it sounds like he maybe thought you were kind of charming."
"Charming?! He probably has some pretty bad bruising by now! But… He was really cute though, and now I will never see him again.."
”Never say never…”
Alli spelade upp början på Justin Bieber låt “Never Say Never” och jag kunde inte hålla mig från att fnissa till. Hon visste verkligen hur man fick mig på bättre humör. Men jag var fortfarande rätt nedstämd.
"Don’t say that. Maybe he lives around here. If you’re lucky you’ll run him over again soon!"
"Stop it Alli, that’s not funny! It was the most embarrassing moment of my life. I just stood there like an idiot, no sorry, I was LYING there like an idiot apologizing! He must have thought I was a complete moron because I didn’t even get up right after the crash. I stayed down for a good half minute."
"HAHAHA EMMA! YOU REALLY DID THAT?!" Alli skrattade så mycket att hon fick tårar i ögonen. Jag slog henne med en kudde som låg brevid mig för att hon skulle sluta, men det fungerade inget vidare. Till slut gick det inte längre, hennes skratt smittade av sig på mig och vi låg båda och skrattade så vi fick ont i magen.

Efter att ha pratat och skrattat tillsammans med Alli i ett par timmar var det dags att dra sig hemåt.
"Bye now! See you in school tomorrow! Only a few weeks left then we get summer break! We can do this!"
"Yeah just got to hold out a little bit longer. See ya!"