morethanthis

Emma threw the quilt over me so I wouldn’t be cold. I smiled in gratefulness. I didn’t know if she saw because my eyes were closed, but I hoped she’d noticed it. I fell asleep quicker than ever.

---

Emma
“Did you find out what happened to him?” Frågade Liam.
“No he was pretty much sleepwalking I didn’t want to ask. He seemed so worn out.”
“I get that. He’s probably been out strolling since he went missing.” Lade Zayn till. “He couldn’t have gotten much rest.”
“You’re probably right.” Jag satte mig ner på sängkanten. ”Do you have any theories?”
”No I have no idea. He can’t have been kidnapped... Maybe he fell badly?” Föreslog Louis.
“I have this feeling in my gut something bad happened...” Jag la handen på magen. “Something’s wrong.”
”We’ll have to wait to find out until he wakes up. And that could take a while. I suggest we all get some sleep.” Sa Liam. Det lät som en bra idé.
Jag kröp försiktigt ner i sängen brevid Harry. Jag ville absolut inte väcka honom, så jag struntade i att lägga mig under täcket. Det gjorde att jag frös lite smått, men om jag lyfte täcket kanske jag väckte honom. Om något hemskt hade hänt fanns risken att han sov ganska oroligt. Jag kröp ihop till en boll i ett försök att hålla värmen lite. Liam kikade in genom dörren och såg mig. Han kom med en filt och bäddade in mig i den. Jag mimade ett tack. Liam log till svar och försvann sedan in till de andra igen. Innan jag visste ordet av hade jag somnat.

Två dagar hade passerat sedan vi hittat Harry. Flera gånger hade jag varit på honom och pushat honom till att försöka minnas vad som hade hänt, men jag skulle fått ut mer ur en tom tandkrämstub. Det var som att han fått ett slag i huvudet och allt som hände den kvällen flygit rätt ut ur örat på honom. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Harry verkade ta det hela med en nypa salt. Han skrattade och pratade på som om inget hade hänt, medan jag var helt utom mig. Solen stekte, Harry kastade bekymmersfritt runt en frisbee med Louis, Liam och Zayn. Jag och Niall låg och solade på våra sandtäckta handdukar. Han fick gå på benet nu, men helst inte använda det mer än nödvändigt. Det var en fin dag för att hänga på stranden, men det enda jag tänkte på var Harry.
”I heard there’s going to be a beach party here tonight.” Sa Niall ur tomma intet.
”Really?” Jag lyfte upp solglasögonen i pannan.
”I’d really like to go.”
“Me too. But you have to be careful with your leg.”
“That’s fine I can just sit by the bar or something. But is that a yes?”
“At least from me, and I think I know what the other lads will say as well.” Blinkade jag.
Niall såg nöjd ut, äntligen skulle han få uppleva LA. Det kan inte ha varit roligt att tillbringa mesta tiden inne på hotellrummet. Det här förtjänade han. Jag noterade att Nialls näsa började anta en svag röd färg. Tuben med solkräm låg längst ner i väskan men jag hittade den relativt snabbt och trycke ut en klick i handflatan.
”Come here.”
Jag lutade mig närmare honom och smorde in hans nästipp. Niall skrattade och sa att det kittlades. Solen sken i hans blonda hår och gjorde det nästan vitt. Jag blev tvingad att kisa av hur ljust det var. I ögonvrån såg jag hur Harry snubblade på ett barns övergivna sandslott och föll med ansiktet först. Niall hade också sett fallet och brast ut i sitt underbara skratt. Skrattet hördes över hela stranden och själv skrattade jag så mycket att det inte kom fram några ljud överhuvudtaget. Till slut kände jag mig tvungen att gå springa bort till honom och fråga hur det hade gått.